Lyssnade på en god predikan idag. Jag blir glad när det märks ett arbete bakom det som sägs från predikstolen. Det handlade om kärleken och budet att älska sin nästa och om förlåtelsen. När kärleken blir ett bud som jag kämpar med att leva efter, när jag inte lyssnar till de egna reaktionerna i mötet med människor utan säger det rätta utan att det har någon täckning i mitt liv - då är jag en splittrad människa. Men om jag erkänner min oförmåga att älska och förlåta, när jag kommer till min gräns, då kan jag öppna mig för Guds kärlek i Jesus Kristus och låta honom leda och forma mig.
Det är Guds Ande ingjuten i våra hjärtan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar